När man var liten var midsommar en inte så viktig händelse. Man plockade lite blommor och fick insekter i håret av alla kransar man tvingades bära från tidig morgon tills det att man somnade ihopkurad i fåtöljen i sjöboa till ljudet av glada släktingars avlägsna skval. Man struntade i vilket väder det var och behövde aldrig köa i timmar på ICA eller köra runt halva Sverige i jakten efter de obligatoriska jordgubbarna. Man var nöjd med att bara få vara uppe så länge att man kunde skymta soluppgången när man blev buren i säng.
Nu, vid en något vuxnare ålder, är midsommar en helg som planeras långt innan räven raskat över isen. Hänger man inte med i svängarna kan man finna sig helt utan planer inför denna mytomspunna festlighet.
Jag hoppas att Peter orkar bära hem mig när jag somnat i fåtöljen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar